DEL 4A – Fysisk aktivitet

Del 4a handlar om fysisk aktivitet. Vi kommer att gå igenom följande:

  • Om fysisk aktivitet
  • Råd att ge om fysisk aktivitet
  • Effekter av träning
  • Fysisk aktivitet vid exacerbation
  • Motivera till fysisk aktivitet
  • Bedömn aktivitetsnivå och förebygg stillasittande
  • Bedömning av fysisk kapacitet

1.Fysisk aktivitet minskar symtomen och förbättrar livskvaliten

Fysisk aktivitet och träning har positiva effekter för personer med KOL genom att de symtom som normalt hindrar eller försvårar aktiviteter minskar. Fysisk aktivitet och träning:

  • Minskar andfåddhet.
  • Förbättrar den fysiska kapaciteten.
  • Minskar risken för inläggning på sjukhus.
  • Minskar risken för inläggning/återinläggning på sjukhus vid försämringstillstånd.
  • Minskar risk för försämrad fysisk kapacitet i samband med försämringstillstånd.
  • Ökar livskvaliteten

En låg fysisk aktivitetsnivå är den faktor som starkast kan predicera mortalitet hos personer med KOL.

I hälso- och sjukvårdens uppgifter ingår att:

  • Genomföra 6 minuters gångtest för personer med KOL, FEV1< 80 % av förväntat värde i stabilt skede och misstänkt eller verifierad nedsatt fysisk kapacitet (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL, rekommendation 2).
  • Erbjuda konditions– och styrketräning för personer med KOL, FEV1< 80 % av förväntat värde i stabilt skede och nedsatt fysisk kapacitet (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL, rekommendation 3)
  • Erbjuda ledarstyrd konditions– och styrketräning för personer med KOL, FEV1< 80 % av förväntat värde i direkt anslutning till akut exacerbation (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL, rekommendation 3)

REKOMMENDATION UR SOCIALSTYRELSENS RIKTLINJER

Tillstånd: KOL, FEV1< 80 % av förväntat värde, stabilt skede, misstänkt eller verifierad nedsatt fysisk kapacitet

  • Åtgärd: Mätning av fysisk kapacitet med sex minuters gångtest.
  • Motivation: Åtgärden har god förmåga att förutsäga risk för mortalitet och exacerbationer samt är ett värdefullt test för att följa patientens fysiska kapacitet. Dessutom är åtgärden säker för patienten och enkel att utföra. Tillståndet har stor svårighetsgrad.
  • Rekommendation: 2

Tillstånd: KOL, FEV1< 80 % av förväntat värde, stabilt skede, nedsatt fysisk kapacitet. 

  • Åtgärd: Konditions- och styrketräning.
  • Motivation: Åtgärden har en positiv effekt på livskvalitet, fysisk förmåga och dyspné vid ett tillstånd med stor svårighetsgrad. Dessutom innebär åtgärden en låg kostnad per effekt.
  • Rekommendation: 3

Tillstånd: KOL, FEV1< 80 % av förväntat värde, akut exacerbation

  • Åtgärd: Ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation.
  • Motivering: Åtgärden leder till ökad livskvalitet, minskad risk för sjukhusinläggning och förtida död vid ett tillstånd med mycket hög svårighetsgrad. Kostnaden per effekt är låg.
  • Rekommendation: 3

2.Råd att ge om fysisk aktivitet

Det viktigaste är att vara fysiskt aktiv

Alla vuxna bör vara fysiskt aktiva minst 150 minuter varje vecka med en måttlig intensitetsnivå (en 3:a på Borg-CR10-skalan). Med fysisk aktivitet menas alla aktiviteter då man rör sig som t ex promenader, hushållsarbete, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, friluftsliv, motion och träning. Läs gärna mer i Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna (framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet).

Vid fysiska aktiviteter är det vanligt att andfåddheten ökar, det är en naturlig respons på att det sker en fysisk ansträngning. Hur mycket andfåddheten ökar beror bland annat på vilken aktivitet som utförs samt vilken intensitet som aktiviteten utförs på. För personer med KOL kan istället den upplevd andfåddhet användas för att styra träningsintensiteten. Till exempel, vid en högre intensitet rekommenderas att man bör vara fysisk aktiv minst 75 minuter varje vecka (en 6:a på Borg-CR10-skalan). Det innebär att aktiviteten ska ge en markant ökning av puls och andning. Detta innebär även att en aktivitet inte skall stoppas eller undvikas för att en person med KOL blir andfådd eller för att aktiviteten belastar lungorna. Dock, beroende på syftet, kan ibland val av aktivitet behöva anpassas så att andfåddheten inte blir ett hinder (mer om detta går att läsa under muskelstärkande övningar – ett ben eller en arm i taget minskar andfåddheten).

Även om man inte når upp till 150 minuter i veckan så är det bättre att göra lite – och att försöka öka sin nivå något – än att inte göra något alls.

Konditionsträning ökar hjärtats förmåga och minskar andfåddhet

Generella rekommendationer för konditionsträning:

 Genomförs i pass om minst 30 minuter (gärna upp till 60 minuter).

  • Genomförs 3-5 gånger i veckan.
  • Genomförs i period om minst 4 veckor för att få effekt.
  • Intensitet: 4-6 på Borg CR-10-Skalan.
  • Träningen ökas genom att:

(1) öka längden på träningen, t ex från 30 till 40 minuter

(2) intensiteten i träningen ökas, t ex att motståndet på cykeln ökas.

Muskelstärkande övningar

Om målet är att bibehålla eller förbättra muskelstyrka rekommenderas att:

  • Träning genomförs 2-3 gånger i veckan
  • Att varje övning genomförs med en vikt/motstånd motsvarande 8-12 repetitioner, 1-3 set per muskelgrupp med 1-2 minuters vila mellan varje set
  • Träningsprogram – Muskelstärkande övningar

Om målet är att bibehålla eller förbättra muskeluthållighet rekommenderas att:

  • Träning genomförs 2-3 gånger i veckan
  • Att varje övning genomförs med en vikt/motstånd motsvarande minst 15-25 repetitioner, 1-3 set per muskelgrupp med 1-2 minuters vila mellan varje set.
  • Träningsprogram – Muskeluthållighet

3.Effekter av träning vid KOL

Fysisk träning ger förbättrad fysisk kapacitet

  • Konditionsträning (aerob träning) och muskelstärkande övningar leder till att personer med KOL kan utnyttja sin lungfunktion mer effektivt och därigenom förbättra sin fysiska kapacitet. Träningen leder däremot inte till en förbättrad lungfunktion.
  • Gång-, cykel- och bassängträning leder till förbättrad fysisk kapacitet, t.ex i jämförelse med sedvanlig behandling eller andningsövningar.
  • Gångträning ger den största förbättringen på gångsträckan
  • Muskelstärkande fysisk aktivitet för armar och ben leder till ökad muskelstyrka och muskeluthållighet
  • Träning av balans i stående och gående leder till förbättrad balans.

Fysisk träning ger förbättrad livskvalitet

Konditionsträning och fysisk aktivitet förbättrar livskvaliteten genom att:

  • Minska andfåddhet.
  • Minska trötthet.
  • Minska nedstämdhet.

Fysisk träning minskar riskerna vid exacerbationer

Anpassad aktivitet/träning i direkt anslutning till exacerbationen minskar risken för inläggning/återinläggning på sjukhus samt ökar fysisk kapacitet och livskvalitet. Bör erbjuda ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation.

Minskar fysisk träning risken att dö i förtid?

Det är rimligt att anta att en ökad nivå av fysisk aktivitet har en positiv påverkan på mortalitet, eftersom aktivitetsnivån är den starkaste predikatorn för mortalitet. Det har dock inte studerats vilket gör att vetenskaplig kunskap saknas.

Flera faktorer gör det viktigt för personer med KOL att vara aktiva och träna

Personer med KOL är mindre fysiskt aktiva än jämnåriga friska och mindre fysiskt aktiva än personer med andra kroniska sjukdomar. Kombinationen KOL och låg fysisk aktivitetsnivå ökar risken för inläggning på sjukhus för KOL-relaterade problem. En låg fysisk aktivitetsnivå är den faktor som starkast predicerar mortalitet.

Personer med KOL har nedsatt fysisk kapacitet och syreupptagningsförmåga redan vid lindrig sjukdom. Även andra delar av kroppen är ofta påverkade och det är vanligt med:

  • Nedsatt skelettmuskelstyrka och muskulär uthållighet som följd av metabola och strukturella förändringar i muskulaturen.
    • Vanligen störst nedsättning av muskelstyrka i benen.
    • Nedsättningen av muskelstyrka i armarna har betydelse för förmågan att klara dagliga livets aktiviteter.
  • Nedsatt led- och muskelrörlighet i nacke, bröstkorg, skuldra och bål orsakat av hyperinflation, förändrat andningsmuskelarbete, inaktivitet och förändring i hållningen.
  • Nedsatt balans och en ökad risk att falla jämfört med friska jämnåriga.
  • Exacerbationer som kan skapa behov av sjukhusvård och resultera i nedsatt fysisk kapacitet.

Fysiskt aktiv vid exacerbation minskar risk för sjukhusinläggning och ökar livskvaliten

4.Forskning har visat att fysisk aktivitet eller träning i direkt anslutning till ett försämringstillstånd

  • minskar risken för inläggning/återinläggning på sjukhus och för förtida död
  • ökar livskvaliten
  • ökar fysisk kapacitet

Hälso- och sjukvården bör därför erbjuda ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL, rekommendation 3).

Om personen vårdas på sjukhus kan en sjukgymnast/fysioterapeut hjälpa till med den fysiska aktiviteten/träningen. Aktiviteten/träningen ska fortsätta även i hemmet.

Om personen är i hemmet är det viktigt med instruktioner om att vara så aktiv som allmäntillståndet tillåter. En sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller i hemsjukvården kan hjälpa till med instruktioner och stöd för aktiviteten.

Aktiviteten/träningen kan både i hemmet och på sjukhus, bestå av:

  • promenad i rummet eller i korridor
  • promenad i trappa
  • lätt muskelstärkande aktivitet som uppresningar, tåhävningar och träning med gummiband
  • cykling på motionscykel

Det viktigaste är att personen är aktiv. Hur intensiv aktiviteten är anpassas efter individens förutsättningar.

5.Motivera till och underlätta fysisk aktivitet

Det är viktigt att att motivera till och stödja en ökning av fysisk aktivitet i vardagen.

Personer med KOL som har en låg nivå av fysisk aktivitet bör erbjudas stöd att bli mer aktiva. Personer med en tillräcklig nivå av fysisk aktivitet behöver tidigt få kunskap om hur viktigt fysisk aktivitet och träning är vid KOL. Kunskapen ges i förbyggande syfte, för att förhindra en framtida sänkning av den fysiska aktivitetsnivån.

Åtgärder för att stödja fysisk aktivitet

Effekten av olika åtgärder för att stödja ökad fysisk aktivitet är:

  • Rådgivande samtal med skriftlig ordination eller stegräknare samt uppföljning är mest effektiva metod.
  • Kvalificerat rådgivande samtal kostar mer och har inte bättre effekt.
  • Fysisk träning inom ramen för hälso- och sjukvården som metod för att öka den fysiska aktivitetsnivån har oklar effekt.

I kapitlet Metoder för att individanpassa fysisk aktivitet FYSS 2021 beskrivs specifikt hur man genom samtal kan stödja och behålla en ökad fysisk aktivitetsnivå.

Gånghjälpmedel gör det enklare för personer med KOL att vara fysiskt aktiva eftersom de avlastar andningsmuskulaturen. En rollator ger dessutom trygghet och möjlighet att sitta och vila under en promenad. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för en ökad eller bibehållen fysisk aktivitetsnivå bör man vara generös i bedömningen av behov av gånghjälpmedel.

Pysandning (sluten läppandning) gör det lättare för personer med KOL att vara fysiskt aktiva. Pysandning under aktiviteten rekommenderas till alla med KOL och bör inkluderas i träningen.

God andningsteknik:

  • Maximerar effekten av andningsarbetet.
  • Är ett verktyg för att minska dyspnén och uppleva större kontroll och trygghet i samband med svår dyspné.

För en person med KOL kan en viss typ av aktivitet leda till en hen blir mer andfåddhet än vanligt i förhållande till en person utan KOL som utför samma aktivitet. Vidare kan det finnas stora skillnader mellan olika personer med KOL, exempelvis beroende på fysiska förutsättningar eller grad av KOL-sjukdom. Att anpassa vilken typ av aktivitet som utförs utifrån den enskilda individen kan underlätta till att aktiviteten överhuvudtaget utförs. Ibland kan det även vara fördelaktigt att dela upp en aktivitet, t.ex., istället för 30 minuter kontinuerlig gångträning så kan aktiviteten delas upp i 3 * 10 minuter. detta för att underlätta för fler personer att klara av den fysiska aktiviteten.

6.Bedöm aktivitetsnivå och förebygg stillasittande

Det är viktigt att bedöma nivån av fysisk aktivitet eftersom forskning visar att en låg nivå av fysisk aktivitet är den starkaste prediktorn för mortalitet. Stillasittande är också en riskfaktor för ohälsa och ett mål kan därför också vara att minska tiden i stillasittande.

Enkäter för att bedöma fysisk aktivitetsnivå

Socialstyrelsen har två indikatorfrågor som kan användas för att uppskatta antal aktivitetsminuter. Dessutom har GIH utvecklat och validerat en fråga för att uppskatta tid i stillasittande.

Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitetsnivå

GIH:s fråga om tid i stillasittande

Andra sätt att mäta fysisk aktivitet

Nivån av fysisk aktivitet kan mätas med en:

  • Pedometer, som är ett billigt instrument och kan användas för att räkna antalet steg en person tar.
  • Accelerometer, som är dyrare, men ger mer information som antal steg, intensitet i aktivitet, energikonsumtion samt hur lång tid man spenderar i olika kroppspositioner t ex liggande, stående och gående.

Du kan läsa mer i Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) i kapitlen Fysisk aktivitet vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom samt Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet.

Vilka skall erbjudas råd om fysisk aktivitet?

ALLA personer med KOL, oavsett svårighetsgrad, bör erbjudas råd och insatser för att öka eller bibehålla sin nivå av fysisk aktivitet.

  • Målet är att nå upp till minst 150 aktivitetsminuter per vecka, vilket motsvarar rekommendationen om fysisk aktivitet.
  • Även om man inte når upp till 150 minuter i veckan så är det bättre att göra lite – och att försöka öka sin nivå något – än att inte göra något alls.

Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitetsnivå kan användas till att bedöma nivå av fysisk aktivitet. Svar från fråga 1 multipliceras med 2 och adderas till svaret från fråga 2. Om den sammanlagda poängen överstiger 11 så motsvarar det 150 aktivitetsminuter per vecka, dvs., då når personen rekommendationen för fysisk aktivitet.

Det är viktigt att känna till att personer med låg aktivitetsnivå har en tendens att överskatta sin aktivitetsnivå, medan personer med hög aktivitetsnivå istället underskattar sin nivå.

7. Bedömning av fysisk kapacitet

Fysisk förmåga ska bedömas med hjälp av 6 minuters gångtest (Prioritet 2 Socialstyrelsen).

Här kan du se en film om 6-minuters gångtest

 

Test av aerob förmåga

Sex minuters gångtest (six minutes walking test, 6MWT) är ett validerat test för mätning av fysisk kapacitet vid KOL. Vid testet ska personen gå så långt som möjligt på 6 minuter. Under testet kontrolleras också syrgasmättnad, blodtryck och hjärtfrekvens.

Under testet används en 30 meter lång sträcka som markeras med två koner. En gångsträcka på under 350 meter är en indikation på att insatser för att öka den fysiska kapaciteten och aktivitetsnivån behövs. Dock viktigt med individuell bedömning.

Personer med stabil KOL i stadium 2-4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet bör erbjudas en mätning av fysisk kapacitet med 6 minuters gångtest enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL (prioritet 2).

Andra test som kan användas är Incremental shuttle walk och Endurance shuttle walk test.

Test av muskelfunktion (styrka och uthållighet)

Vid KOL är det vanligt med nedsatt styrka i lårmuskulaturen och i överarmarna. Nedsatt muskelstyrkan kan minska förmågan att utföra aktiviteter i vardagen. Personer med KOL har ca 20-40% lägre muskelstyrka samt 50-80% lägre muskeluthållighet än personer utan KOL. Det är viktigt att bedöma muskelstyrkan för att vid behov rekommendera muskelstärkande övningar.

Dynamisk muskelstyrka

Dynamisk muskelstyrka kan mätas med RM (Repetitionsmaximum) där 1RM är den största tyngd som kan lyftas genom hela rörelsebanan en gång. Det kan vara svårt att bestämma 1RM hos personer med KOL, eftersom de kan vara äldre, sköra och träningsovana. Därför används ofta 6RM eller 10RM, dvs den tyngd som patienten orkar lyfta genom hela rörelsebanan maximalt 6 respektive 10 gånger.

Dynamisk uthållighetsstyrka mäts genom att en övning med en bestämd vikt utförs maximalt antal gånger.

Sit to stand- test

https://youtu.be/lYG5qlJRxY8
60 sekunders sit-to-stand test

Muskelfunktion kan även utvärderas med 60 sekunder sit-to-stand test som mäter benstyrka genom tidtagning av max antal uppresningar som kan göras på 60 sekunder. Testet är enkelt att genomföra och kräver endast tillgång till en stol och en klocka med sekundvisare.

Klicka här för att gå vidare till del 4B

Sidan uppdaterades senast 2024-03-06